Tänker på då jag för två år sedan (2012),för tredje fredagen i rad så satt jag där i kyrkbänken på en begravning, denna gång efter en mycket god väninna, som dog i den förhatliga sjukdomen cancer! :(
Det mest fantastiska med denna begravning var att hon själv, beslutat om
utformningen till hela begravningsakten. Ljusa toner från Mozart strömmade ur högtalarna redan då vi kom in i entren för kyrkan, ingångsmusiken och sångaren som sjöng En bro över mörka vatten ♪ ♪ ♫ ♪♫, allt andades Kristina, vilket för mig gjorde att jag inte kunde hålla tillbaka tårarna alls.
Vår tid är allt för kort, lev idag, lev i nuet, hennes ord har etsat sig fast i mina tankar, jag ler, en tår rinner ut efter min kind, hon lever kvar, väl bevarad i mitt hjärta
Jungfru Maria Nycklar
I hjärtat finns ett rumsom bara är för dig.
Och var jag än tar platsså finns du här hos mig.Jag hör din varma röstsom inspelad musik.Jag lyssnar om igenför den är helt unik.I mörker och i ljusditt ansikte jag ser.Ur minnet tar jag framde bilder där du ler.Men bland allt du är för migfinns något svårt att bära- min saknad efter dignär jag inte har dig nära.Siv Andersson
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar